smarren

Senaste inläggen

Av Maria Sanchez - 26 januari 2013 20:36

  



Vilken vecka.

Tränings mässigt har det gått jätte bra. 4 dagars hård träning där jag under varje pass ökat mina vikter, jag tränar nu mera bara på medis vilket betyder att jag går till gymmet varje gång vilket i sin tur betyder 8 km PW varje gång jag tränar. + flera längre hundpromenader den här veckan. Vilket borde bli runt 5-6 mil promenader den här veckan och då räknar jag inte med att jag rör mig rätt mycket utöver promenaderna.


Jag har även börjat träna tillsammans med Hanna min kära vän. Det är så otroligt roligt och givande att träna med någon som ligger på samma nivå tänk mässigt när det gäller träning. Sen att Hanna är stark som en Oxe i benen är en helt annan sak =) Men tack vare henne har jag ökar jätte mycket i mina benövningar.

Så tränings mässigt har veckan varit helt underbar. Att köra slut på sig är en underbar känsla.


Däremot har jag tyvärr konstaterat att jag varit sjuk i 3 månader nu men undantag för några få helt friska dagar. Jag har haft bronkit stämbandsinflammation hosta snor till förbannelse, problem med bihålorna feber och mer problem med magen än ”vanligt”.

Trots detta har jag aldrig tränat så bra som jag gjort under den här perioden. Och kroppen har orkat =) Jag har ökat mina vikter i allt förbättrat min teknik i allt lärt mig massa nya övningar, kör mer cardio än tidigare och kroppen har orkat.


       


Men det börjar bli rätt påfrestande rent mentalt att aldrig få känna sig helt frisk. Även om passen går sjukt bra så är det jobbigt mellan passen.


Maten går jätte bra och jag är otroligt stolt över mig själv när det gäller mitt tänk runt min mat. Men den här veckan har jag valt att under 2 dagar ge min kropp något ”nytt” känns som min kropp behöver något mer. I tisdags och i onsdags var jag helt slutkörd feber ont över allt och totalt utlagan då valde jag att äta annat under tisdagen, även idag har jag valt att ge den annat. Men jag överskrider aldrig mitt kaloriintag. Jag vet vad mitt max intag ska ligga på. Att äta annat i mitt fall betyder inte godis pizza såser massa skit och sånt, utan det är kontrollerat intag även om det inte alls ingår i mitt schema.


Jag hatar att äta utanför mitt schema men den här veckan skriker min kropp efter något???


Många har åsikter om träning och sjukdomar, det finns olika sidor när man diskuterar den frågan. Jag anser att så länge min kropp orkar, jag sköter mitt jobb och allt annat + att jag tränar bättre än någonsin så är det ändå ett bevis på att min kropp orkar.

Tror inte min kropp skulle förbättra min tid på 50 på 50 kg med över 1 min om min kropp inte skulle orka? Eller öka med 47 kg i annan benövning.

+ att jag har diskuterat denna fråga med min läkare.


 

Älskar när min ådror syns !!! även om dom är små !!!!


Sen kan jag erkänna att det har varit otroligt tunga steg till träningen men när jag väl börjat träna har det gått sjukt bra =)



Sen 2 veckor tillbaka kör jag numera enligt ett nytt schema- fy fan vilket bra roligt och givande schema som verkligen gör att jag får pressa mig till nya tyngre vikter varje pass. Och sen jag börja träna med Hanna kan jag pressa mig ännu mera.  Och jag ser och känner verkligen ett resultat !!!


Under 1 månad har jag varit jätte strikt med min mat tränat mer än någonsin och framför allt pressat min kropp hårdare än någonsin. Med undantag för 2 dagar med ”fel” mat.  Måste väl ändå summer den senaste tiden som rätt grym !!


Jag har nu även fått tydliga restriktioner från min PT hur jag ska göra med mat och träning för att bli frisk. Och det svaret jag fick gav mig på riktigt tårar i ögonen och spontant så skrek jag NEJ jag kommer inte fixa det här.


Jag får nämligen inte träna på 7 dagar men jag måste ändå äta enligt mitt schema. Fy fan vilken vecka det här kommer bli.

Men jag litar på henne till mer än 100% och om det är det här som krävs för att bli bättre (friskare)samt starkare både fysiskt och psykiskt så gör jag det som krävs även om det kommer bli sjukt svårt. Maria njut och gör saker du annars inte gör eftersom träningen styr dit liv. Någon som vill hänga?


Den här veckan kommer bli den svåraste veckan på länge. Så om jag klättrar på väggarna så vet ni varför.


Men fokus på det positiva =) !! jag mår bra av att inte träna jag mår bra av att inte träna fokus på allt det positiva !!!!

aaaaaaaaaa !!!!!!

Träna är mitt liv- jag tar bara en liten pause i 7 dagar sen kommer jag tillbaka  


//


Over And Out




   













Av Maria Sanchez - 23 december 2012 14:16



Nu har det gått nästan exakt 9 månader med träning och diet.

Och så här på slutet av året är det väl meningen att man ska blicka tillbaka på det gångna året.

Eftersom min blogg handlar om min träning så blir detta bara en tillbakablick på året med träning och mat. För livet bredvid träningen har bestått av så många händelserika glada, tråkiga, sorgliga, fina, idiotiska saker så inlägget skulle bli flera sidor långt.


Så låt oss blicka tillbaka.

I mars började jag min resa mot en bättre och hälsosammare kropp. Målet var från början att gå ner 7 kg. Lagom till slutet av sommaren var 7 kg borta och vågen stod som lägst på 55.6 kg. Inte nog med att kilona var borta så hade min kropp även sakta men säkert börjat bygga lite muskler.


Sommaren bestod av mycket träning och mycket cardio så det blev  ca 5-7 mils promenader varje vecka under min semester.

Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att träna så den biten har alltid varit lätt att ta till sig.

Maten däremot har varit svår. Där handlar det inte om att jag inte vill utan att jag faktisk tycker att det har varit skit svårt.


Idag har jag ett helt annat förhållande till mat. Och känslan av att ha kontroll är helt underbar.

Jag har dagar då jag faktiskt äter saker jag ”inte” får, men det är aldrig i jätte mängder och det finns saker jag ALDRIG skulle stoppa i mig.

Och när jag ser tillbaka på dom här 9 månaderna finns det rätt mycket saker som jag faktiskt aldrig har stoppat i mig som jag ofta åt innan.


Att ha kontroll för mig innebär också att jag väljer om jag någon gång skulle vilja ätt något utanför min diet, och att få kunna göra de men ändå må bra.

För det händer inte ofta och när det händer är det ALDRIG i mängder och dom dagarna ser jag till att träna mera. Så ofta hamnar jag på + - 0 dom dagarna.


I veckan var det julbord på jobbet med massa goda saker som den otroligt duktiga kocken på jobbet fixat, jag satt snällt och tittade på när alla andra åt och där insåg jag att jag kommit väldigt långt när det gäller maten. Allt fokus ligger inte längre på maten och det är otroligt skönt.


Träningen och maten har ändrats flera gånger under dom här 9 månaderna och det är lika intressant varje gång att ändra på både träning och mat. Det är så otroligt kul att se hur kroppen svarar.


Just nu äter jag enligt en form som heter periodisk fasta. och det är den dieten som passa mig bäst. Jag fastar 16 timmar varje dygn och det är så otroligt skönt att slippa just fokuset på maten under dagen och slippa ALLA dessa matlådor. Jag fastar från 21:00-14:00.

Mitt första mål mat intar jag ca 20:00 varje kväll.


Sedan två veckor tillbaka är jag inne i en ny fas när det gäller träningen.

Gymkort på SATS är införskaffat och flera PT timmar är betalda.


Under dom här två veckorna har jag ALDRIG pressat mig så hårt eller lyft så tungt. Jag har aldrig mått så illa eller haft så ont under ett pass som nu.

Känslan är underbar. och jag älskar att träna med min PT- att få möjlighet att lära sig av en av dom bästa är grymt.

Fokus just nu är: mycket teknik men även att pressa kroppen och framför allt lära den att ta i PÅ RIKTIGT. Nu ska kroppen helt enkelt börja formas och det gör både ont kräver tid och framför allt kräver det en vilja.

En vilja att pressa sig så hårt att det gör så ont att tårarna är nära.

Men känslan efter ett sådant pass går bara att beskriva med ett ord.

UNDERBAR.


Mål under den här perioden är självklart också att bli skadefri. Min axel är paj och numera går jag hos en naprapat på Naprapatlandslaget. För nu ska jag göra allt för att bli av med den här skadan så att jag kan börja träna axlar och bröst som jag vill.



Det här var bara lite kort om min 9 månader långa resa. Resan har inneburit otroligt mycket känslor allt ifrån lycka när man ser resultat lycka när man slår sitt PB och lyckan när man har den där bra känslan i hela kroppen då allt bara stämmer.

Men även irritation, besvikelse och tårar över att det inte alltid går som man vill eller när en skada sätter stopp för träningen eller när vikten på vågen inte går ner.


Men i slutet av dom här 9 månaderna måste jag erkänna att det faktiskt står en stolt Maria som faktiskt ser resultat på kroppen. Jag är absolut inte nöjd och det är många % fett på kroppen som ska bort och mycket som ska formas om men jag är verkligen på väg och det är jag så otroligt stolt över.


Utan min PT Sarah Bäckman hade den här resan varit helt omöjlig. Tack för att du guidar mig på min resa. Tack för att du tror på mig och för att du aldrig ge upp hoppet om mig. Jag kan inte med ord beskriva min tacksamhet, För hur tackar man något som varit med och ändrat på hela mitt liv?

Att få ta del av din kunskap är mäktigt.

Tack för allt Sarah. Men framför allt tack för din ödmjukhet din förståelse och din vilja att faktiskt hjälpa sådana människor som mig.

Sluta aldrig vara den du är.


Nu vill jag passa på att önska alla en riktigt

GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR.


( Ja hur blir det nu med julmaten för mig under jul? Helt ärligt så vet jag inte- idag ska jag fira jul med en del av familjen och i morgon med resten. Idag ska jag faktiskt inte röra julbordet, i morgon på självaste julafton kommer jag nog smaka på en del saker. Men allt beror på dagsformen i morgon. Och SJÄLKLART tränar jag varje dag nu under jul ifall jag får för mig att äta något extra)


Tack till alla er som stöttat mig och trott på mig. Ert stöd är ovärderligt.

Tack E för ALL hjälp med min axel. Du räddade mig i somras =)


Over And Out

Kramar Maria


 på Bildern 1 och 2 här nedanför så är det från den vänstra bilden till den högra 3 månader.

Magen är fortfarande där och stör och det är långt kvar innan den är borta.

Men något som jag aldrig sett innan idag är skillnaden på rumpan och låren.



Foto

Foto


Foto

Bilden ovan och nedan

Från den vänstra bilden till den högra är det 6 månader


Foto




Av Maria Sanchez - 18 december 2012 22:52

Träning

Efter 8 månader av ”egen” träning har jag nu inlät nästa fas i min träning.

Jag har ju skaffat kort på SATS och kommer att köra fler PT-pass med min PT Sarah.


Eftersom typ alla frågar om jag verkligen har råd med det här…….

Tro mig jag vet att det kostar sjukt mycket pengar för en kommunal anställd som mig men jag tänker unna mig det här för det är en investering i mitt liv, även om det svider på mitt bankkonto, så är det värt d.


Vecka 1

Ryggpass med PT

Benpass Med PT

Armpass Med PT

Rehab axlar x2

Axelpassx1

Konditionx2

Fotbollsmatchx4


Jag har aldrig varit gråtfärdig under ett pass förut men under dom senaste passen har tårarna varit nära. Samtidigt som det gör jäkligt ont så är känslan helt underbar. Jag har aldrig någonsin tagit i så hårt som jag fick göra under mitt benpass. Benen spränger och du uppnår den där känslan att du inte klarar en repetition till för då sprängs benen, då står min PT bredvid och säger 5 till och med lite hjälp fixar du 5 till. Känslan efter är rätt oslagbar men känslan under tiden byter jag gärna bort.

För att inte tala om träningsvärken efter passen med Sarah. Men den bästa värken är verkligen träningsvärken =) Jag älskar den…



Under dom här passen har jag även insett mina egna stora brister.

Jag ger upp för lätt

Klagar

och jag blir irriterad på mig själv när det inte går som jag vill.

Det är saker som jag vet att jag måste jobba på men jag måste även inse att det kommer ta tid att lära sig allt rätt.

Hela den här världen när det gäller träning på det här sättet är helt nytt för mig så jag hoppas att jag bemöts med ödmjukhet och förståelse. För jag känner mig som en litet barn som inte riktigt förstår vad dom vuxna pratar om.


Vecka 2 (den här veckan)

Måndag Ryggpass med PT

Tisdag Vila


Nästan hela träningen gick åt till att nöta teknik i marklyft och sakta men säkert så går det i alla fall åt rätt håll   

Pass två blev inställt då min PT vill att jag vilar min stela kropp.

 

SKADA

Min vänstra axel har tyvärr blivit sämre vilket resulterar i att jag inte alls kan träna som jag vill. Det blev en ”akut” tid till Naprapaten för behandling. Där man konstaterade förutom min axelskada att jag är jätte stel i hela ryggpartiet samt bröstmusklerna.

Så nu ska jag på behandling några gånger för att ”mjuka” upp musklerna och sen kommer jag få börja bygga upp musklerna igen.

  

En skön promenad hem från Gymmet !! 


Jag är så otroligt less på att det alltid ska vara något som står ivägen för mina mål.

Besviken ledsen och trött blir jag, säkert jätte svårt för dig att förstå, men det här är mina känslor som jag önska att jag kunde radera bort men som tyvärr ändå finns kvar.

Jag tror inte någon förstår mina känslor kring det här.

Du behöver inte förstå men döm mig bara inte. Tack. !!


Målet nu är att bli helt skadefri för att sedan kunna börja träna ordentligt igen.

Under tiden kommer fokus ligga på att träna rygg ben mage (ar) och armar.

Och se hela den här processen som en del av att kunna utvecklas inom träningen.


Så nu jäklar ska jag utvecklas lära mig rätt och börja tänka positivt.

För nu ska axeln bli hel och resten av kroppen ska få bygga muskler.

Nu kör vi




Over And out



Av Maria Sanchez - 7 december 2012 12:39

För första gången på 8 månader började jag känna att träningen inte alls var lika kul, motivationen var inte alls på topp och den där bra känslan var borta.

Den känslan kom samtidigt som min vänstra axel började krångla ordentligt.

Jag fick som tur va en snabb tid till min naprapat. Tre olika behandlingar och 1 timmes rehab träning blev det. Och med mig hem fick jag ett träningsschema som ska utföras 4-5 gånger i veckan. Och jag fick även massa förbud  under 7 veckor ska jag nu följa det här schemat.

 

Behandling och rehabträning 


Att Axeln pajade var som ett hårt slag- och motivationen var nu rätt obefintlig.

Nu skulle jag inte bara köra dom 6 passen jag redan kör i veckan utan nu var det helt plötsligt 10 pass som skulle utföras.

Det tog mig några dagar att smälta men den bra känslan började sakta men säkert hitta tillbaka.


Jag är otroligt tacksam och glad för att jag har så proffsiga människor omkring mig som hjälper motiverar och stöttar mig.

Jag pratade med min PT en kväll och hon skulle hjälpa mig att utforma ett nytt träningsschema som inte innehöll några övningar jag inte får utföra.

Hon gav mig som så många gånger några kloka ord att tänka på när jag klagade över att jag var tvungen att köra rehab. Hon mena att jag skulle se det som nåt jag måste göra för att jag ska kunna utvecklas å faktiskt nå mina mål.


Så det är det jag försöker göra nu, se fördelar med mitt rehab program för att utvecklas, bli starkare och hjälpa axeln att bli bättre.


Men det är svårt vissa dagar då man kör ett hårt pass och sen veta att man har 1 timmes rehab träning kvar.


Men jag är otroligt tacksam över att min naprapat hjälper mig och vill mitt bästa, utan honom vet jag inte vad jag skulle göra.


Igår körde jag ett PT-Pass med min PT vi gick igenom lite teknik när det gäller mina marklyft. Jag lyfter för mycket med ryggen och måste börja lyfta mer med benen. Så hem och träna teknik och börja stretcha !!!!


 Sen körde vi tre olika ryggövningar.

Jag gjorde även någonting jag inte trodde jag skulle göra- jag skaffa ett gymkort på SATS.

Att träna på Tullingegym har varit en otrolig trygghet för mig. Man känner igen alla som är där man vet helt enkelt vad som väntar när man kliver innanför dörren.

Jag älskar Tullingegym =)


SATS för mig är lite läskigt- stort massa människor och framför allt alla dessa vältränade saker som rör sig där. Hur ska jag våga ställa mig bredvid dom och träna. Helt plötsligt kommer den där känslan som jag hade i början när jag tränade komma tillbaka.

Känslan att överhuvudtaget inte passa in.

Men den känslan ska bort även om det kommer ta tid.

Det här är bara bra för mig det vet jag och i slut ändan får det här mig bara att växa som människa.

Men det är läskigt.

En del är rädd för mörker inte jag

JAG är rädd för SATS hahaha.



Trots att jag inte tyckte att vi körde så mycket igår har jag en grym träningsvärk i ryggen idag.

Snacka om att Sarah väckte nya muskler i min rygg.

Men den bästa värken är träningsvärken =) Jag älskar den.


Snart börjar även ett nytt kapitel i min satsning när det gäller min träning.

Efter jul drar den satsningen igång. Fy fan vad jag ser fram emot den smärtan utvecklingen och kunskapen jag vet att jag kommer få. Nu ser jag fram emot träningen.

Mer om den satsningen fram över.


 

Jag med min Min störta

 Motivations och Inspirationskälla.


Att vara skadad handlar inte om att sluta träna, utan att börja träna rätt och du kan visst lyfta tungt men tänk bara på att göra rätt och ta reda på vad din skada mår dåligt/bra av.

Jag får ex inte längre utföra mina FAVORIT övningar längre, då gäller det att hitta andra övningar och sätt för att bygg dom musklerna.

Så ut och kriga med er nu.


   

105 kg i marklyft och en trött rygg 


Over And Out.

/ Maria




Av Maria Sanchez - 20 november 2012 12:23


Omslagsbild

Callisto   


Att träna eller inte.


Jag ser och hör ofta andra skriva eller prata om att man ska börjar träna man ska börja äta bättre man ska köpa träningskort mm. Efter det här man ska kommer alltid alla men, men jag har inte råd, men i morgon kan jag inte, men jag har ont, men jag är trött mm efter alla dom här men kommer alla om. Om jag inte hade haft barn om jag inte hade jobbat heltid om jag inte hade haft hundar om jag inte hade haft ont så skulle jag börja träna och äta bättre.


Jag köper faktiskt inte något utav dom här argumenten. Det är väldigt lätt för mig att sitta och skriva de absolut för jag har inga barn. För barn verkar vara den största anledningen till att inte kunna och till att inte ha tid med saker, men framför allt är barn en jätte bra ursäkt för att INTE behöva träna.


Men det är väl så vi människor fungera i det mesta även jag- man vill hitta massa ursäkter för allt man inte gör. Bestäm dig istället för vad det är DU VILL göra.

Vill du träna? Eller vill du inte träna?

Om svaret är JA så börja med att sätta tydliga mål


-          Hur ofta vill/kan jag träna

-          Varför vill jag träna? Gå ner i vikt? Bygga muskler? Få bättre kondition? mm

När du har bestämt dig för det gå då vidare med dina mål.


Om svaret är Nej så känns ingen stress och panik över det, det är dit val och ingen annans.


Men hur kan jag sitta och skriva att allt det här är så lätt

-          Att få och ha tid

-          Att ha råd

-          Mm

Och jag har ju faktiskt inga barn..


Sorry men jag har för många bra exempel på människor som lyckas och tar sig tid att träna trots barn trots skador trots jobb. Det gäller att hitta en träningsform som passar dig och din kropp


Låt mig presenter min kära kusin Gunilla. Jag är så imponerad av henne och hennes träning. För mig är hon en riktig förebild när det gäller träning.

 

Hur ofta tränar du?

Jag tränar oftast 5-6 pass i veckan samt 15-20 hemmastyrka bål/mage om dagen. Kör simning, löpning, spinning, funktionell styrka, Yoga, Zumba-lite beroende på säsong. Cykelpendlar fortfarande trots att det är nov. Kan bli 4 mil i veckan, mer under varmare månader då jag även cykeltränar utomhus.

Varför tränar du?

Tränar för hälsan på långsikt och kort. Sover bra, mindre sjuk, gott humör, sällan trött.

Tränar din man och om han gör det vad tränar han?


Johannes är jätteduktig cyklist men springer bra också. Han tränar också 5-6 pass i veckan. Spinning, löpning, styrkegympa.


Förutom all träning vill jag att ni lägger till att hon har 4 barn mellan 1-10, hon arbetar heltid som läkare + att jag vet att tre av barnen har massa aktiviteter varje vecka.

Jag kan inte bli mer än imponerad.

Och Människor undrar hur jag orkar med hundar träning jobb och hinna vara social.

Allt handlar klart och tydligt om att prioritera och planera.


Min kära kusin med sina fina barn.

Efter Malmö Triathlon, olympisk distans som hon deltog på 11 månader efter den yngste sonens födelse.



Sen menar jag inte att man behöver vara jätte extrem och träna så här mycket om man inte vill.

Jag tränar själv ca 8 pass i veckan + alla promenader. Du behöver inte börja där, börja där du vill och där det känns bra för dig.



I helgen var jag och körde ett pass med Angela som är PT.

Efter varje PT pass jag har varit på än så länge så är jag alltid lika lyrisk och så jäkla nöjd efteråt. Den känslan är bäst..

Tack Angela för min träningsvärk- den här värken är den bästa.

(Vi körde Bröst och triceps)

Alltid lika kul när någon kör skiten ur än och när man pressar sig till det yttersta

Tack Angela  

 



Over And Out

Av Maria Sanchez - 19 november 2012 00:10

rPhoto: Pass 2 på gymmet är avklarat: Cardio stod på schemat- men va fan har hänt med konditionen ?!? Krigade mig i alla fall igenom passet trots att jag tänkte ge upp..


Träning:

Jag tycker att jag stundtals känner mig starkare och ser något tajtare ut men andra dagar undrar jag vad jag sysslar med för jag ser och känner inget resultat alls.

Men så är det väl med allt vi gör, vissa dagar känns helt enkelt väldigt bra medans andra dagar känns rätt tunga och jobbiga.


Lördagen den 17/11 var i alla fall en riktigt bra träningsdag.

Ben och cardio stod på schemat.

I april 2012 fick jag prova på marklyft för första gången tillsammans med min PT Sarah.

Det är Otroligt viktigt med rätt teknik när man utför marklyft- så först fokus på tekniken och sen lägger man på vikter.

Jag minns inte exakt hur många repetitioner vi körde men jag minns att jag fick börja med att lyfta 40 kgx10 x? vi nötte väldigt mycket teknik allt för att jag skulle lära mig rätt teknik för att inte skada mig själv. från 40 kg gick vi sedan vidare till 45x10x? och jag kommer ihåg att det kändes bra och inte allt för tungt. sen lades det på 50kg men där klarade jag bara runt 8 repetitioner. Så maxvikten blev 50kg.

Marklyt lades sedan till på mitt träningsschema. Men eftersom det är otroligt viktig att man gör rätt så fick jag instruktioner om att ligga kvar på 40 kg och nötta teknik dom första veckorna.

Eftersom jag har ALLA mina träningspass uppskrivna ser jag i mina anteckningar att jag tränade marklyft själv för förstagången den

23/4

40kgx12x4

Det är riktigt kul att kunna följa sin utveckling,

Här kommer mitt marklyfts schema från den 23/maj då vikten var 40kg max 50 tills idag då vikterna ligger runt 70kg och maxvikten och mitt PB är 100 kg


Datum

Vikt

Antal repetitioner/set

23/4

40kg

12x4



13/5



40kg / 50 kg



12x4/ x4



21/5

45kg/ 40kg

12x3/ x12



28/6 Började jag köra pyramid i marklyft.

Det körde jag fram tills den 22/8. Det var under den   här perioden jag märkte att jag kunde lägga på mer och mer vikter. Sista   gången jag körde maklyt i den här pyramiden tog jag 77,5 kgx1 som max

Alltså mitt PB var 77,5 kg



30kgx12

40kgx10

45kgx8

50kgx6

55kgx4

57,5x2

60kgx1

55kgx4

50kgx6

40kgx8


28/9 Gick jag in på ett nytt träningsprogram. Maxstyrka Då såg pyramiden ut så här.

Det körde jag fram tills 19/10

mitt PB låg nu på 80kgx1

60kgx6

65kgx5

67,5kgx4

70kgx3

72,2kgx2

77,5kgx1

80kgx1

72,5kgx2

70kgx3

67,5kgx4

65kgx5

60kgx6




19/10 gick jag över på ett nytt träningsschema, det   är det schemat jag kör idag- första gången jag körde marklyft på det schemat   såg marklyften ut så här.



60kgx5

62,5kgx5

62,5kgx5

62,5kgx5

70kgx5


26/10

tog jag 80 kgx1

PB 80kg




4/11



slog jag till med ett PB på 87,5


13/11

Ökade jag mitt PB till 95kg


17/11

70kgx5

70kgx5

70kgx5

70kgx5

70kgx5

100kgx1

Nytt PB 100 härliga kg





100 kg yaaa


Jag började alltså på 40kg den 23/5 PB 50kg

fram tills idag 7 månader senare då mitt PB är 100kg. En ökning med 50kg.

Kanske inte mycket i mångas ögon men mycket för mig   

Känslan att lyfta 100kg var helt underbar och som tur va så var Pernilla med mig på gymmet den dag och lyckades få med lyftet på bild.

Under dom här 7 månaderna har jag ju även lyckas lyfta tyngre och öka vikter i alla andra övningar också. =)


Lite kort om mina marklyft. Nu är målet att lyfta 100kgx2-3 innan året är slut.


Envishet målmedvetenhet och fokus ger resultat.


Vad har du för mål med din träning?

Vad vill du uppnå?


Jag har mål och jag vet vad jag vill uppnå.

Over and Out





Av Maria Sanchez - 8 november 2012 09:34



Vissa dagar känns formen bra  

Andra dagar känns den helt världelöst


Nu har det snart gått två veckor sedan jag och två andra tjejer började en liten hård satsning.

Från och med 29/10 till och med 23/12 ska vi se vad vi kan lyckas göra med våra kroppar?

Vi har alla mätt höft, mage lår och armar och räknat ut våran höftkvot. Målet är nu att försöka förbättra dessa siffror. Vi är tre tjejer i olika åldrar som tränar på helt olika sätt och har tre helt olika mål med våran träning. Väldigt intressant att se vad träning och rätt mat kan göra med våra kroppar.


I mitt fall var siffrorna inte alls roliga, Min höftkvot är för hög- Men nu jäklar ska den minska. Och i december hoppas jag på att siffrorna har minskat runt mage lår och höft men armarna får gärna fortsätta växa =).


 

       Kvinnors midja-höftkvot bör ligga under 0,8

        

       Mäns midja-höftkvot bör ligga under 1,0

 


 



I veckan var jag i kontakt med min PT Sarah hon la till extra cardio för att jag ska förbränna ännu mera.

Hon gav mig även de här citatet


abs are not made in the gym they are made in the kitchen.

Typiskt


Det är otroligt givande att vara I kontakt med Sarah som verkligen vet vad hon pratar om. Bara vetskapen av att hon finns brukar räcka.


TRÄNING

Träningen rullar på och jag är nu inne i period 5 av 8. Jag känner mig starkare och utmanar mig själv rätt ofta på gymmet.

Här om veckan körde jag marklyft och målet var att öka mitt PB med 2.5 kg.

Vikten innan var 85 kg och jag hade det rätt tufft med den vikten.

Men varför inte köra på. Så ja la på vikterna och konstigt nog kändes den här vikten lättare än 85kg.




Kroppen är dock sliten – axlarna som faktiskt har varit bra i några veckor börjar kännas igen och förra onsdagen på fotbollsträningen lyckades jag knäcka till skuldran, vilken jävla värk, den går inte att beskriva men det kändes som att ha nackspärr fast i hela höger skuldra. Första natten var hemsk jag klarade inte ens av att lyfta på huvudet från kudden så den natten blev de ingen sömn.

Men envis som man är jobbar man ändå på, men det blev ingen träning den dagen.

Så här en vecka senare har jag fortfarande värk i skuldran men inte alls på samma sätt, men den känns och är fruktansvärt irriterande.


Jag kör fortfarande fotboll 1 dag i veckan och det känns som om man är barn på nytt, det är så kul att en gammal tant mig fortfarande kan lära sig nya saker, helt otroligt.

Numera spelar jag nästan bara ute ;)


Maten rullar på och det känns även bra på den fronten, mitt förhållande till maten är mycket bättre, jag börjar helt enkelt hitta en balans mellan mat träning vila och att må bra.


Men jag säger som alltid jag har en lång resa kvar innan jag ens närmar mig mina mål.

Men resan har börjat och fy fan vilken känsla att veta att man är på G.


Gå nu ut och kör hårt.

Bara du vill så kan du också ändra på dit liv.

Våga satsa

Våga tro

Våga ge dig ut i det okända.

För mig var allt med träning och gym jätte läskigt i början,

-ska jag ställa mig bredvid dom där vältränade människorna på gymmet?

Bara känslan att gå in på gymmet i början var jobbig.


Men jag tog steget ut och lärde mig sakta men säker att lära känna den nya värden.

Nu är det din tur att våga ändra på det du vill ändra i dit liv

Over And Out

/ Maria

 


Av Maria Sanchez - 25 oktober 2012 12:24

Titta jag kan   inte många men allt har en början


Nu har jag börjat med mitt ”nya” schema som jag fått av min PT Sarah. Ett program som med tiden kommer ge mig lite mer muskler och hjälpa till att forma kroppen ännu mera och få bort allt fett på kroppen. Upplägget är riktigt kul och efter första passet var jag helt lyrisk.


Den här veckan har jag haft en ”göra lite vad jag vill vecka” Jag har ätit lite mer som jag velat, allt pga. att i morgon ska jag dricka och äta lite gott med mina fina vänner, och jag vill inte chocka kroppen genom att bara göra det i morgon.


Jag har tillsammans med en vän gjort en deal att fota mig själv nu och sedan köra en riktig hårdsatsning fram till den 23 december. Och se vilka resultat vi kan uppnå på 2 månader. Jag gillar utmaningar och behöver det lite titt som tätt i min kamp för att motivera mig själv att fortsätta.

För jag ser ju själv att jag nu allt för ofta släpper på min diet och gör lite mer som jag vill. Men från med söndag är det verkligen en hårdsatsning för jag måste ju slå min vän haha. Ne då jag är grymt imponerad över hennes resa som hon gör med kost och träning men vi är nog lika envisa båda två och vi kommer köra hårt =)

Så på söndag då börjar kampen.


Så vad gör jag nu när jag äter lite mer som jag vill?

Hm vad har jag lyckas äta den här veckan som inte är bra.

I söndags åt jag för första gången på 8 månader en liten bit kladdkaka en muffins och en bit tårta. Sen en dag åt jag två skivor blodpudding, en annan dag mjölk och müsli och 3 hemma bakade smörgåsar.

En dag fick jag i mig spagetti.

Som ni ser själva är ju inte det här bra, Men till mitt försvar så rör jag mer på mig dom här dagarna och det är absolut inga stora mängder jag äter av det ”dåliga”, och jag äter inte enligt mitt schema dom här dagarna så det här är ju inte utöver min mat på schemat utan istället för.


Eftersom jag har lyckas få magkatarr så mår min mage oftast inte bra av den här sortens ätande så jag blir till 99% väldigt dålig efter intag av den här maten så tro mig jag blir straffad.

För min egen skull tror jag ändå att de här har varit bra för mig då jag tidigare mått väldigt dåligt så fort jag äter något jag inte ”får”.

Varje gång jag stoppar i mig något så vet jag oftast hur många kalorier jag får i mig på ett ungefär så att jag vet om jag måste röra mer på mig. Sjukt ? aa kanske men jag mår inte lika dåligt över maten idag, även om jag många gånger fortfarande gör de.

   

Hela den här resan som jag gör är en process jag vet och det måste få ta tid med både träning och mat och jag tror att jag börjar förstår det mer och mer.


Jag fortsätter min kamp och det hoppas jag att även du gör.

Jag vet hur läskigt det kan vara att ta första steget mot en förändring men bara man vågar ge sig ut i det okända så hittar man oftast nya vägar att ta sig fram på.

Tro på dig själv va stolt över alla små små steg du tar i rätt riktning mot dina mål,

Det kommer dagar som både är tunga och jobbiga dagar man helt enkelt bara vill ge upp.

Men glöm då inte bort alla bra dagar och allt du gjort för att förändra dit liv.

För tro mig när du ser och känner ett resultat kommer du vara sjukt stolt och få en sådan kick att du aldrig kommer vilja sluta.


Så kämpa slit gråt och svär men tro mig allt är värt de och dom bra dagarna är SÅ MÅNGA fler än dom jobbiga. Så njut av din resa sträck på dig och var stolt för att du är du och för allt du lyckats med än så länge.


Jag har sjukt långt kvar på min resa men det här är min början.

  

Vart börjar din resa?

Vad har du för mål?

Vad vill du uppnå?


Det behöver inte alls vara så kompilerat, bestäm dig bara för vart du vill att din resa ska ta dig och våga ta steget ut i det okända och ut i det nya.

 

Lycka till

Over And out





Ovido - Quiz & Flashcards