Nu har det gått nästan exakt 9 månader med träning och diet.

Och så här på slutet av året är det väl meningen att man ska blicka tillbaka på det gångna året.

Eftersom min blogg handlar om min träning så blir detta bara en tillbakablick på året med träning och mat. För livet bredvid träningen har bestått av så många händelserika glada, tråkiga, sorgliga, fina, idiotiska saker så inlägget skulle bli flera sidor långt.

Så låt oss blicka tillbaka.

I mars började jag min resa mot en bättre och hälsosammare kropp. Målet var från början att gå ner 7 kg. Lagom till slutet av sommaren var 7 kg borta och vågen stod som lägst på 55.6 kg. Inte nog med att kilona var borta så hade min kropp även sakta men säkert börjat bygga lite muskler.

Sommaren bestod av mycket träning och mycket cardio så det blev  ca 5-7 mils promenader varje vecka under min semester.

Jag har alltid tyckt att det har varit roligt att träna så den biten har alltid varit lätt att ta till sig.

Maten däremot har varit svår. Där handlar det inte om att jag inte vill utan att jag faktisk tycker att det har varit skit svårt.

Idag har jag ett helt annat förhållande till mat. Och känslan av att ha kontroll är helt underbar.

Jag har dagar då jag faktiskt äter saker jag ”inte” får, men det är aldrig i jätte mängder och det finns saker jag ALDRIG skulle stoppa i mig.

Och när jag ser tillbaka på dom här 9 månaderna finns det rätt mycket saker som jag faktiskt aldrig har stoppat i mig som jag ofta åt innan.

Att ha kontroll för mig innebär också att jag väljer om jag någon gång skulle vilja ätt något utanför min diet, och att få kunna göra de men ändå må bra.

För det händer inte ofta och när det händer är det ALDRIG i mängder och dom dagarna ser jag till att träna mera. Så ofta hamnar jag på + - 0 dom dagarna.

I veckan var det julbord på jobbet med massa goda saker som den otroligt duktiga kocken på jobbet fixat, jag satt snällt och tittade på när alla andra åt och där insåg jag att jag kommit väldigt långt när det gäller maten. Allt fokus ligger inte längre på maten och det är otroligt skönt.

Träningen och maten har ändrats flera gånger under dom här 9 månaderna och det är lika intressant varje gång att ändra på både träning och mat. Det är så otroligt kul att se hur kroppen svarar.

Just nu äter jag enligt en form som heter periodisk fasta. och det är den dieten som passa mig bäst. Jag fastar 16 timmar varje dygn och det är så otroligt skönt att slippa just fokuset på maten under dagen och slippa ALLA dessa matlådor. Jag fastar från 21:00-14:00.

Mitt första mål mat intar jag ca 20:00 varje kväll.

Sedan två veckor tillbaka är jag inne i en ny fas när det gäller träningen.

Gymkort på SATS är införskaffat och flera PT timmar är betalda.

Under dom här två veckorna har jag ALDRIG pressat mig så hårt eller lyft så tungt. Jag har aldrig mått så illa eller haft så ont under ett pass som nu.

Känslan är underbar. och jag älskar att träna med min PT- att få möjlighet att lära sig av en av dom bästa är grymt.

Fokus just nu är: mycket teknik men även att pressa kroppen och framför allt lära den att ta i PÅ RIKTIGT. Nu ska kroppen helt enkelt börja formas och det gör både ont kräver tid och framför allt kräver det en vilja.

En vilja att pressa sig så hårt att det gör så ont att tårarna är nära.

Men känslan efter ett sådant pass går bara att beskriva med ett ord.

UNDERBAR.

Mål under den här perioden är självklart också att bli skadefri. Min axel är paj och numera går jag hos en naprapat på Naprapatlandslaget. För nu ska jag göra allt för att bli av med den här skadan så att jag kan börja träna axlar och bröst som jag vill.

Det här var bara lite kort om min 9 månader långa resa. Resan har inneburit otroligt mycket känslor allt ifrån lycka när man ser resultat lycka när man slår sitt PB och lyckan när man har den där bra känslan i hela kroppen då allt bara stämmer.

Men även irritation, besvikelse och tårar över att det inte alltid går som man vill eller när en skada sätter stopp för träningen eller när vikten på vågen inte går ner.

Men i slutet av dom här 9 månaderna måste jag erkänna att det faktiskt står en stolt Maria som faktiskt ser resultat på kroppen. Jag är absolut inte nöjd och det är många % fett på kroppen som ska bort och mycket som ska formas om men jag är verkligen på väg och det är jag så otroligt stolt över.

Utan min PT Sarah Bäckman hade den här resan varit helt omöjlig. Tack för att du guidar mig på min resa. Tack för att du tror på mig och för att du aldrig ge upp hoppet om mig. Jag kan inte med ord beskriva min tacksamhet, För hur tackar man något som varit med och ändrat på hela mitt liv?

Att få ta del av din kunskap är mäktigt.

Tack för allt Sarah. Men framför allt tack för din ödmjukhet din förståelse och din vilja att faktiskt hjälpa sådana människor som mig.

Sluta aldrig vara den du är.

Nu vill jag passa på att önska alla en riktigt

GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR.

( Ja hur blir det nu med julmaten för mig under jul? Helt ärligt så vet jag inte- idag ska jag fira jul med en del av familjen och i morgon med resten. Idag ska jag faktiskt inte röra julbordet, i morgon på självaste julafton kommer jag nog smaka på en del saker. Men allt beror på dagsformen i morgon. Och SJÄLKLART tränar jag varje dag nu under jul ifall jag får för mig att äta något extra)

Tack till alla er som stöttat mig och trott på mig. Ert stöd är ovärderligt.

Tack E för ALL hjälp med min axel. Du räddade mig i somras =)

Over And Out

Kramar Maria

 på Bildern 1 och 2 här nedanför så är det från den vänstra bilden till den högra 3 månader.

Magen är fortfarande där och stör och det är långt kvar innan den är borta.

Men något som jag aldrig sett innan idag är skillnaden på rumpan och låren.

Bilden ovan och nedan

Från den vänstra bilden till den högra är det 6 månader

Träning

Efter 8 månader av ”egen” träning har jag nu inlät nästa fas i min träning.

Jag har ju skaffat kort på SATS och kommer att köra fler PT-pass med min PT Sarah.

Eftersom typ alla frågar om jag verkligen har råd med det här…….

Tro mig jag vet att det kostar sjukt mycket pengar för en kommunal anställd som mig men jag tänker unna mig det här för det är en investering i mitt liv, även om det svider på mitt bankkonto, så är det värt d.

Vecka 1

Ryggpass med PT

Benpass Med PT

Armpass Med PT

Rehab axlar x2

Axelpassx1

Konditionx2

Fotbollsmatchx4

Jag har aldrig varit gråtfärdig under ett pass förut men under dom senaste passen har tårarna varit nära. Samtidigt som det gör jäkligt ont så är känslan helt underbar. Jag har aldrig någonsin tagit i så hårt som jag fick göra under mitt benpass. Benen spränger och du uppnår den där känslan att du inte klarar en repetition till för då sprängs benen, då står min PT bredvid och säger 5 till och med lite hjälp fixar du 5 till. Känslan efter är rätt oslagbar men känslan under tiden byter jag gärna bort.

För att inte tala om träningsvärken efter passen med Sarah. Men den bästa värken är verkligen träningsvärken =) Jag älskar den…

Under dom här passen har jag även insett mina egna stora brister.

Jag ger upp för lätt

Klagar

och jag blir irriterad på mig själv när det inte går som jag vill.

Det är saker som jag vet att jag måste jobba på men jag måste även inse att det kommer ta tid att lära sig allt rätt.

Hela den här världen när det gäller träning på det här sättet är helt nytt för mig så jag hoppas att jag bemöts med ödmjukhet och förståelse. För jag känner mig som en litet barn som inte riktigt förstår vad dom vuxna pratar om.

Vecka 2 (den här veckan)

Måndag Ryggpass med PT

Tisdag Vila

Nästan hela träningen gick åt till att nöta teknik i marklyft och sakta men säkert så går det i alla fall åt rätt håll   

Pass två blev inställt då min PT vill att jag vilar min stela kropp.

SKADA

Min vänstra axel har tyvärr blivit sämre vilket resulterar i att jag inte alls kan träna som jag vill. Det blev en ”akut” tid till Naprapaten för behandling. Där man konstaterade förutom min axelskada att jag är jätte stel i hela ryggpartiet samt bröstmusklerna.

Så nu ska jag på behandling några gånger för att ”mjuka” upp musklerna och sen kommer jag få börja bygga upp musklerna igen.

En skön promenad hem från Gymmet !! 

Jag är så otroligt less på att det alltid ska vara något som står ivägen för mina mål.

Besviken ledsen och trött blir jag, säkert jätte svårt för dig att förstå, men det här är mina känslor som jag önska att jag kunde radera bort men som tyvärr ändå finns kvar.

Jag tror inte någon förstår mina känslor kring det här.

Du behöver inte förstå men döm mig bara inte. Tack. !!

Målet nu är att bli helt skadefri för att sedan kunna börja träna ordentligt igen.

Under tiden kommer fokus ligga på att träna rygg ben mage (ar) och armar.

Och se hela den här processen som en del av att kunna utvecklas inom träningen.

Så nu jäklar ska jag utvecklas lära mig rätt och börja tänka positivt.

För nu ska axeln bli hel och resten av kroppen ska få bygga muskler.

Nu kör vi

Over And out

För första gången på 8 månader började jag känna att träningen inte alls var lika kul, motivationen var inte alls på topp och den där bra känslan var borta.

Den känslan kom samtidigt som min vänstra axel började krångla ordentligt.

Jag fick som tur va en snabb tid till min naprapat. Tre olika behandlingar och 1 timmes rehab träning blev det. Och med mig hem fick jag ett träningsschema som ska utföras 4-5 gånger i veckan. Och jag fick även massa förbud  under 7 veckor ska jag nu följa det här schemat.

Behandling och rehabträning 

Att Axeln pajade var som ett hårt slag- och motivationen var nu rätt obefintlig.

Nu skulle jag inte bara köra dom 6 passen jag redan kör i veckan utan nu var det helt plötsligt 10 pass som skulle utföras.

Det tog mig några dagar att smälta men den bra känslan började sakta men säkert hitta tillbaka.

Jag är otroligt tacksam och glad för att jag har så proffsiga människor omkring mig som hjälper motiverar och stöttar mig.

Jag pratade med min PT en kväll och hon skulle hjälpa mig att utforma ett nytt träningsschema som inte innehöll några övningar jag inte får utföra.

Hon gav mig som så många gånger några kloka ord att tänka på när jag klagade över att jag var tvungen att köra rehab. Hon mena att jag skulle se det som nåt jag måste göra för att jag ska kunna utvecklas å faktiskt nå mina mål.

Så det är det jag försöker göra nu, se fördelar med mitt rehab program för att utvecklas, bli starkare och hjälpa axeln att bli bättre.

Men det är svårt vissa dagar då man kör ett hårt pass och sen veta att man har 1 timmes rehab träning kvar.

Men jag är otroligt tacksam över att min naprapat hjälper mig och vill mitt bästa, utan honom vet jag inte vad jag skulle göra.

Igår körde jag ett PT-Pass med min PT vi gick igenom lite teknik när det gäller mina marklyft. Jag lyfter för mycket med ryggen och måste börja lyfta mer med benen. Så hem och träna teknik och börja stretcha !!!!

 Sen körde vi tre olika ryggövningar.

Jag gjorde även någonting jag inte trodde jag skulle göra- jag skaffa ett gymkort på SATS.

Att träna på Tullingegym har varit en otrolig trygghet för mig. Man känner igen alla som är där man vet helt enkelt vad som väntar när man kliver innanför dörren.

Jag älskar Tullingegym =)

SATS för mig är lite läskigt- stort massa människor och framför allt alla dessa vältränade saker som rör sig där. Hur ska jag våga ställa mig bredvid dom och träna. Helt plötsligt kommer den där känslan som jag hade i början när jag tränade komma tillbaka.

Känslan att överhuvudtaget inte passa in.

Men den känslan ska bort även om det kommer ta tid.

Det här är bara bra för mig det vet jag och i slut ändan får det här mig bara att växa som människa.

Men det är läskigt.

En del är rädd för mörker inte jag

JAG är rädd för SATS hahaha.

Trots att jag inte tyckte att vi körde så mycket igår har jag en grym träningsvärk i ryggen idag.

Snacka om att Sarah väckte nya muskler i min rygg.

Men den bästa värken är träningsvärken =) Jag älskar den.

Snart börjar även ett nytt kapitel i min satsning när det gäller min träning.

Efter jul drar den satsningen igång. Fy fan vad jag ser fram emot den smärtan utvecklingen och kunskapen jag vet att jag kommer få. Nu ser jag fram emot träningen.

Mer om den satsningen fram över.

Jag med min Min störta

 Motivations och Inspirationskälla.

Att vara skadad handlar inte om att sluta träna, utan att börja träna rätt och du kan visst lyfta tungt men tänk bara på att göra rätt och ta reda på vad din skada mår dåligt/bra av.

Jag får ex inte längre utföra mina FAVORIT övningar längre, då gäller det att hitta andra övningar och sätt för att bygg dom musklerna.

Så ut och kriga med er nu.

105 kg i marklyft och en trött rygg 

Over And Out.

/ Maria