Lite skillnad är det allt från bild 1 till 2 och 3  

6 veckor har redan passerat med mina nya scheman. 6 veckor som har känts riktigt bra med undantag för några dagar. Jag gillar min strikta diet och träning, jag vet liksom vad som förväntas utav mig. Håll dig till planen så får du ett resultat helt enkelt.

Min PT finns alltid om jag skulle behöva, och det är en otrolig trygghet för mig.

En trygghet som många gånger gör att jag kämpar extra med både träningen och maten….

Dom senaste dagarna har till och med jag börjat känna och se en skillnad om man jämför med för 6 veckor sedan.  Jag säger det ofta men jag har långt kvar på min resa men nu fan har jag ändå kommit en bit på väg….

Jag har helt enkelt fått ett nytt liv med helt nya värderingar och prioriteringar än för ca 1 år sedan.

Den skönaste känslan just nu är att jag kan hantera mina ”sug”, när jag blir sugen på något tex naturgodis som är min STORA last här i livet eller när jag står där och håller dom där goda riskakorna i handen, idag kan jag lätt gå förbi dom hyllorna i affärerna jag kan till och med ha dom sakerna hemma och stå och hålla i dom i handen och ändå lägga tillbaka dom.

En seger som är otroligt viktig, jag börjar äntligen hitta ett bra och ett lätt förhållande till maten. Även om det självklart fortfarande kommer dagar som är skit svåra så vinner jag den kampen. Men jag har en del dagar då jag är fruktansvärt irriterad och allmänt låg då jag skulle kunna ge vad som helst för att få äta de där som jag är sugen på.

Dom dagarna äts det en hel del tuggummin och intas en hel del Pepsi Max.

Jag får jätte ofta frågan

-       vad saknar du mest när du går på diet? Saknar du inte godis? Socker?

Det jag saknar mest med min diet är att kunna vara spontan, att kunna gå ut och äta och inte alltid behöva ha med mina lådor över allt.  Det jag även kan sakna är känslan av att kunna njuta av något onyttigt för det kan jag verkligen inte. Jag skulle aldrig kunna äta ex en pizza med gott samvete eller godis kakor chips och liknande. Jag skulle inte njuta av det goda i det bara se allt socker och alla kalorier jag stoppar i mig. Så jag mår helt enkelt bäst när jag följer min diet och plan.

Sen finns det dagar då jag drömmer mig bort och äter ”skit” men drömma kan man ju alltid.

Om jag fick välja lördagsgodis i dag så skulle de bli riskakor med smör på  =)

Lite skillnad om man jämför med vad lördagsgodis var för mig får 1 ½ år sedan.

Alltså saknar jag inte något som jag inte vill ha.

Men det här kan jag verkligen sakna ibland..

1Riskakor med smör

2Naturgodis

3Fil med flingor

Jag saknar inte heller att vara ”normal” då jag vet att många tycker att det är både krångligt och jobbigt att umgås med mig. Dels att hitta tiden att umgås men även det stora problemet för många maten… Ät dit så äter jag mitt !! Svårare än så är det inte egentligen. Men jag vet att många har svårt att äta saker framför mig och störs sig på min karaktär. Men det problemet bottnar ju egentligen inte i mig utan i personen i fråga. Om du vill ändra på dina vannor gör det, om du inte vill göra det så låt bli, Jag har gjort ett val och det valet kommer jag hålla fast vid.

För ett tag sedan fick jag även höra från en person att den personen ifråga var rätt övertygad om att jag skulle ge upp och börja bli ”normal” igen och börja äta massa skit. Tack för dom orden för dom orden får mig bara mer motiverad och får mig att kriga hårdare !!

Jag fick även höra en annan intressant sak från en annan människa.

- vill du bli som din PT ? Det förstår du väl att du inte kan bli, du måste ju förstå att ni är byggda på olika sätt hon är svensk och det är inte du!?! Människor som kommer ifrån dit land brukar väl inte bygga massa muskler? Har du någonsin sätt en sydamerikan se ut så där?

Jag vet inte riktigt vad jag skulle svara på dom där frågorna men…..

-       min PT är min stora förebild och motivations källa och jag skulle aldrig ens våga drömma om att se ut som henne, hon har den snyggaste kroppen som jag någonsin har sett och det jobb och den tid som det ligger bakom denna fantastiska kropp skulle jag aldrig våga drömma om. Min dröm är att bli stolt och nöjd över min egen kropp. Men vem fan vill inte se ut som min PT ??? Och frågan om det där med att jag inte är svensk? Vad ska man svara på den? Svartskallar dom kan också ?!?!

Jag har två människor vars kroppar jag ser upp till- dels är det Sarah men även Jenny Adolfsson. Jenny är dessutom lika kort som mig vilket gör det lite lättare att våga jämföra sig med. Men att ens våga tänka tanken eller drömma om att se ut som Sarah eller Jenny det gör jag faktiskt inte, för mig är deras kroppar så perfekta och så jävla snygga att om jag inte hade träffat dom på riktigt så skulle jag nog inte tro på att dom fanns ;)

Min resa är min resa, min kamp är min kamp. Och vet du vad ? än tänker jag inte ge upp även om jag är en kort svartskalle med taskiga gener ;) eller nåt…..

Nu fortsätter min kamp och kroppen ska formas och fettet ska bort..

Ut och kriga du mer. Kan jag Kan du-

Jag tänker kriga för jag kan och jag vill !!

Maj-2013   

Jenny Afolfsson  

Over And out….

 

Titti (fotbollen)

4 oktober 2013 21:40

Hej Fina Maria! Vill bara säga du är grym som kämpar på som du gör! Blev riktigt arg när jag läste inlägget och såg vad folk sagt till dig. Men såhär är det, folk blir avundsjuka och tror inte på sig själva och därför har de svårt att tro att någon annan ska lyckas.

Jag är ÖVERTYGAD om att du kommer lyckas och nå dina mål. Fortsätt kämpa!! :)

Maria Sanchez

18 oktober 2013 07:51

Hej Titta.
Tack snälla för dina ord...Och för dit pepp..
Betyder mycket.. Tack
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag måste alltid ha stora och små delmål att sträva efter när jag tränar så att jag liksom vet vart jag ska och vart jag ska sikta.         I december 2014 satte jag ett nytt delmål. Delmålet var att nå en speciell fett%.   Tillsammans...

En resa som aldrig tar slut.     Min träningsresa börjar så smått i mars 2012. Att jag valde att börja denna resa var för att jag redan hade lyckats gå ner över 25 kg men ”sambo livet” gjorde tyvärr så att jag sakta men säkert började...

                          (Nöjd?)   Jag ser mitt liv flyga fram, Jag står i mitten och ser allt flyga fram med en rasande fart, jag hinner inte riktigt greppa eller förstå allt som rusar förbi. Jag kommer allt för ofta...

      Efter 25 månader med träning och olika dieter tror jag det är dags att erkänna att det här inte är något jag ”bara” gör det här är en livsstil, det här är mitt liv. Du är mer än välkommen att vara en del av mitt liv, men tro i...

        Under den senaste tiden har jag blivit mer och mer ifrågasatt när det handlar om min mat. Folk reagerar inte så jätte mycket på att jag tränar 11-13 pass i veckan utan det dom hakar upp sig på är mitt intag av mat eller som dom ser det mi...