-       definitionen av ordet träna får en helt ny innebörd när man tränar med min PT.

/ Maria

Det var ett bra tag sedan jag tränade och var i direkt kontakt med min PT. Men nu har hon gjort om både min diet och mitt tränings program. Som alltid när jag får en ny diet eller ett nytt träningsprogram så känns det lite vemodigt. Man känner sig både bekväm och säker med det gamla liksom. Samtidigt ser man fram emot en förändring och framför allt en utveckling med det nya som kommer.  Så under helgen har jag kört två pass med min PT, för att lära mig nya övningar och för att lära mig hur det nya programmet är upplagt.

I lördags körde vi rygg och idag var det bröst och axlar som stod på schemat.

Jag tränar rätt mycket för att vara jag- det blir ca 7-8 pass i veckan och varje pass pressar jag mig själv till det yttersta och efter framför allt ben passen går jag där ifrån illamående och ofta med huvudvärk för att jag pressar min kropp till gränsen för vad den egentligen klarar av, MEN hur jag än vrider och vänder på det där går det inte att jämföra med passen jag kör med min PT.

Som sagt jag vet hur smärta känns när det gäller träning, jag vet hur totalt slut man kan bli, när man pressar sig själv till det yttersta. När kroppen skakar av utmattning och benen inte längre orkar hålla upp dig. När det snurrar i huvudet så mycket att du måste sätta dig ner för att sedan köra ännu hårdare när huvudet har slutat snurra. Jag tror jag vet hur man krigar sig igenom ett styrkepass. Och för att inte tala om smärtan i träningsvärken man får dagarna efter.

Men att träna med min PT får mig att totalt glömma bort min vanliga smärta- hon kör totalt skiten ur mig.

Dagens pass-

När jag ligger på golvet och är totalt slut efter nästan en timmes träning säger min PT lugnt och snällt – gör 100 crunches efter 40 är jag död och då säger hon snällt gör 10 armhävningar, 10 gick men det var knappt, sen 20 crunches till och det går knappt. Då säger hon byt ut dom sista 20 crunches mot 10 armhävningar istället. Att bara ställa sig på tå och händerna vid den här tid punkten var i stort sett omöjligt- kroppen ville liksom vika sig på mitten hela tiden. Efter tre armhävningar ville kroppen inte längre, jag gjorde 5 tappra försök då jag bara gick ner halvvägs, men självklart räknades inte dom, Känslan när kroppen inte ALLS gör som man vill är rätt äcklig- men när Sara Bäckman står bredvid och säger 5 TILL då gör kroppen på någon konstigt sätt 5 till, det gick fan inte fort men det gick.

Men för att summera dagens pass så finns det bara ett ord LYCKA. Jag har inte tränat axlar och bröst ordentligt på säkert 10 månader pga mina skadade axlar. Idag körde jag en timme och det gjorde inte ont en enda gång. Min förhoppning är nu att jag ska få vakna i morgon utan smärta. Smärta av träningsvärk kommer jag att ha den känns redan nu- men den smärtan älskar jag !!!

MIN DIET

I dag käkade jag min sista måltid innan jag börjar min nya diet. Min nya diet är hårdare striktare ja rent ut av TRÅKIGARE, men jag vet att den kommer hjälpa mig att nå mina mål och då får det vara hur tråkigt som helst. Nu ser jag fram emot att köra ännu hårdare både på gymmet och när det gäller maten. För det här är något jag vill och för att nå mina mål tänker jag kriga ännu hårdare än tidigare.

En liten kort dialog mellan mig och en förståndig människa

Förståndig människa- trivs du med dit liv och med din träning?

Maria- jag har inget liv jag bara tränar hela tiden,

Förståndig människa-men allt de du gör är ju dit liv

Helt sant och dom orden kommer jag ta med mig på min fortsatta resa.

Man skapar helt enkelt sitt eget liv, och vem avgör vems liv som är mest betydelsefullt?  Vem har bestämt vad som är rätt och fel? Mitt liv är just nu mitt företag och min träning, där i mellan kommer självklart mina vänner och min familj in. Men jag vet att jag är svår att umgås med, Jag ställer ofta till det när det gäller så enkla saker som att tex äta ihop, jag äter inte normalt och jag äter inte vad som helst. Jag kan räkna på 1 hand hur många gånger jag har varit ute på restaurang det senaste året pga min mat. På så sätt är jag fruktansvärt tråkig i mångas ögon. Men vet du vad- det här är mitt liv och just nu är jag jävligt nöjd med det. Ta mig som jag är eller stick. Ni är några som har gjort de- men huvudsaken för mig är att alla mina riktiga och nära vänner som verkligen betyder något finns kvar.

I morgon går jag in i nästa fas när det gäller min diet- Nu kör vi.

Kan jag så kan du.

Vi ett tillfälle var vi några som satt ner och pratade om vikt, träning och mat, då säger jag att jag har alldeles för mycket fett på kroppen,

Då säger en tjej till mig

-       hur kan du säga så där du som är så liten och smal, du vet ju inte hur det är att vara som jag? Stor och överviktigt, det har jag varit i hela mitt liv.

Ibland måste man nog tänka på vad man säger, men i det här fallet blev jag irriterad. För det första har jag kämpat för att se ut som jag gör idag för det andra vet inte hon något om mitt tidigare liv. Jag har fortfarande en lång resa kvar men jag har vågat ta det första steget för att försöka ändra på något som jag inte var nöjd med. KAN JAG KAN DU !! och vet du- jag vågar faktiskt säga det för jag vet hur det är att väga över 20 kg för mycket- jag vet hur det är att växa upp som överviktigt TJOCK !!! Jag har sakta men säkert vandrat från den sidan till den jag är idag. Jag är inte i mål men jag har kommit en liten bit på vägen..

SÅ jag säger det igen KAN JAG KAN DU !!!!!!

Over And Out

// Maria Sundqvist

Trodde jag skulle slippa bli mer sjuk nu eftersom det känns som att jag fick min beskärda del i vintras. Men icke. Förkylningen kryper sig sakta in. Snorig nyser och halsen svider men än så länge har jag inte ont i halsen. Min förhoppning är att det är en del av min allergi som visar sig- det återstår att se. Sjuk? Allergi?

Träningen fortgår och det går riktigt bra att träna just nu.

Från varje pass lyckas jag öka i något- även om det inte är massa kg så är det i alla fall en ökning. Och så länge det går åt rätt håll är jag nöjd.

Mitt fokus ligger väldigt mycket på teknik och att lyssna på kroppen- hellre går jag ner några kg bara tekniken sitter.  Den enda jag tävlar emot är min egen kropp. Vad orkar den? Jag har alltid tyckt att det är jobbigt ( det gör ont) att träna ben men dom senaste månaderna har jag lagt väldigt mycket  fokus på just ben. Helt enkelt välkomnat smärtan när jag tränar.

Från att ha kört 90kg i benpressen i december tills idag när vikterna ligger på 162 kg måste jag ändå säga är en utveckling som jag är nöjd med. Och nej jag maxar aldrig när jag tränar, eftersom fokus är att kunna köra mina set och dom antal receptioner som jag ska och dessutom köra rätt teknik. Så 162 kg är inget jag gör 1 gång utan sammanlagt 40 gånger delat på 5 set. Förhoppningsvis kommer jag börja köra tyngre och med färre repetitioner i sommar- och då kan jag säkert gå in och maxa för att se vad kroppen klarar.

Efter varje benpass går jag därifrån illamående och med sådan värk att det känns som att alla muskler i benen rullar ihop sig och krampar. Men som jag alltid skriver så älskar jag den smärtan. Smärtan att veta att träningen ger effekt.

Just nu känner jag att de inte finns någon ordentlig balans när det gäller min träning och min mat, men nu har jag varit i kontakt med en PT som jag hoppas kan hjälpa mig att hitta en balans som funkar. Som det är just nu är inte hållbart i längden. Att vara konstant trött seg och matt är ingen rolig känsla att gå runt med. Det tar på kroppen. Trotts denna känsla går träningen jätte bra !!!

Träningen känns bra och jag är riktigt nöjd med mig själv för att jag pressar mig själv så hårt fast jag tränar själv. Har allt för länge legat i en bekvämlighets zon, men den är över sedan december !!! Nu ska varje pass vara hårt och tungt ( med rätt teknik)

Men passen med Hanna är fortfarande riktigt roliga och givande- vi kan verkligen pressa varandra till att köra hårdare och tyngre, det blir alltid bra pass när vi kör !!! Äskar dom passen....

Nu har även fotbollen dragit igång ordentligt- en träning och en match i veckan blir det.

I söndags gjorde damlaget debut. Vi hade aldrig tränat 11 mana ihop tidigare och jag kan inte minnas när jag stod som utespelare på en fotbollsplan tror de kan ha varit för 16 årsedan. Min plats har alltid varit i målet och under mitt lags bästa tid gick det riggat bra och så här i efterhand är det svårt att förstå hur bra vi var…. Det var tider de…

Min debut som utespelare kändes jobbig innan då jag hatar att vara i vägen. Och eftersom jag vet att de finns så många bra tjejer i laget. Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag skulle börja på bänken eftersom tränaren vet hur det ligger till med Marias bollhantering och vanna att spela ute. Men ICkE innermittfältare blev det- tack för den ;)

Som tur var satte han mig bredvid Jossan som är så duktig och hon lovade att hjälpa mig med min placering på planen. Dom 10 första minutrarna kändes smått förvirrande, ett jäkla spring upp och ner på plan och jag vill bara tillägga att min kondition är väldigt dålig. Men sen tyckte jag att jag kom in helt ok i matchen. Men det är verkligen en helt annan grej att spela ute än att stå i mål- det är absolut inte lätt att stå i mål men det är rätt tufft att spela ut- det gäller att kunna stå emot smällar på ett helt annat sätt och inte vara rädd att gå in hårt. I mål gör du det också men inte alls lika ofta och inte lika plötsligt har du en spelare "på dig" .

Men det var riktgit kul att på chansen att spela ute och 

på något konstigt sätt lyckades jag göra mål på en hörna.  En vrist träff på Volley rakt in i det vänstra krysset.. Tack för den !!

Ikväll blir det antingen ett rahabpass+ mage+bröst eller rygg på gymmet sen ikväll blir det fotbollsträning. På fredag gör damlaget debut i serien. !! Men allt hänger på vad kroppen orkar...

// 

Over And Out 

*

Ibland måste man bara få ha en liten svacka för att sedan resa sig upp och vara ännu starkare både fysiskt och psykiskt.

Here’s the bloody, bloody truth,

You will hurt and will you loose

Just idag är jag inte stark. Och tyvärr har sådana dagar alltid med mitt mat intag att göra och bristen på träning. Idag skulle jag kört två pass 1 timmes fotboll och sedan en pw till gymmet för att köra armar men jag somnade av total utmatning när jag kom hem och vaknade inte förens det var för sent att gå och träna..

Den här veckan (räknar med morgondagens träning också) har jag kört 6 tunga styrkepass tre fotbollspass 2 träningar och 1 match. 3 mils PW och massa timmars promenad med hundarna. Har kanske ätit lite dåligt i veckan, får allt för ofta i mig för lite mat vilket gör att jag lätt kompenserar med saker jag inte ska äta. Och eftersom jag tränar sååå mycket mer än vad jag äter så tycker jag för ofta den senaste tiden att de gör nog inte så mycket om jag äter de här…..

Den senaste tiden har jag även börjat tröttna på att resultaten av min hårda träning inte alls syns. Känns som allt bara har stannat till och de händer liksom INGENTING… Men å andra sidan så tog de ju över 20 år att bygga upp allt fett på min kropp så de är väl klart de kommer ta tid att träna bort de.

Under min viktresa har jag ofta hamnat i diskussioner ang operation eller inte. Och fått frågan hade du velat göra en operation?

Jag ska vara ärlig… jag tycker inte om att diskutera denna fråga då jag har en väldigt stark åsikt om detta och även anser att det är upp till vara och en vad man väljer att göra. Det finns inga rätt och det finns inga fel. Men jag har en åsikt.

Om jag hade varit rik hade jag gått och opererat bort allt det sista fettet och all överbliven hud. Jag är egentligen emot operationer av sådana slag för jag tycker att om man försatt sig i en situation som jag har gjort så är det också jag som ska jobba bort det. En operation är ingen lösning på det egentliga problemet- som handlar om att man faktisk måste börja älska sig själv och vara nöjd med den man är. En operation löser inte det problemet även om magen blir platt.

Jag är stolt för att jag på egen hand har lyckats gå ner 20 kg utan operation jag har lagt tid svett och tårar på det jobbet och så här 20 kg lättare kan jag i alla fall vara stolt över att jag har gjort jobbet själv.

Även om jag ska erkänna att i dags lägget skulle jag inte säga nej till en operation om dom pengarna fanns. Nu finns inte dom pengarna så en operation är absolut inget alternativ.

Jag anser att man någonstans måste förtjäna sin kropp- en operation hade inte fått mig att känna mig stolt. Inte fått mig att älska mig själv eller vara nöjd med min kropp. En operation är ett fusk och en genväg. Det fusket är säker bra för många men den skulle aldrig funka för mig.

Om man vill kan man gå ner i vikt själv om man vill kan man ändra på sitt liv. NEJ det är inte lätt men om man är redo att lägga sig under kniven är man också redo för den smärtan som du får av hård träning.

Tycker inte en läkare ska ordinera en operation som en lösning på övervikt- varför inte lika gärna ordinera en PT och en dietist.

Även om jag i dag mer än gärna skulle vilja att någon annan gjorde jobbet åt mig. Tog bort mina magar allt mitt fett och all hud.

Men jag är bara svag dag. I morgon är det nya tag bättre tag och hårdare tag som gäller.

I hope you'll have the sense to know

That sadness comes and sadness goes

Äta mer och bättre och rätt står som nr 1 på schemat.

I morgon Börjar jag med en skogstur 1-2 timmar med hundarna sedan en pw till gymmet för att köra armar för att sedan gå hem och för att sedan på kvällen spela 90 minuters match. Aaaaaa!!!!!!

I morgon är jag stark igen..

Dagar som denna är jag så glad att jag har ”mina” fina tränings vänner omkring mig som förstår min känsla. Tack för alla fina ord som får mig att fortsätta kämpa och kriga. Tack Hanna som alltid vet vad du ska säga och som förresten alltid brukar ha rätt. Och tack till Dimitra som ger mig så mycket energi och motivation med sina fina uppmuntrande ord.

Nu kör vi !!!!

I’ve got scars you won’t believe

Wear them proudly on my sleeve

SNART 1 ÅR

Om 9 dagar har det gått 1 år med min träning och diet. 1 år av svett och tårar. Men också av glädje och lycka. Glädje och lycka över allt jag faktiskt har åstadkommit under året. Och med det menar jag inte enbart dom synliga förändringarna utav även dom små sakerna.

Under 1 år har jag ändrat så otroligt mycket när det gäller träning och mat.

Jag gick från 63+kg till 55.9 kg under dom första månaderna. Idag väger jag mig inte längre men senast i december när jag vägde mig låg jag på 57.6 kg.

Mat

Under 1 år har jag aldrig ätit

Chips och ostbågar ochliknande saker.

Rent godis har jag inte heller ätit på 1 år.

Ingen läsk bara light och pepsiMax har jag druckit.

Under 1 år kan jag räkna på mina 10 fingrar hur många gånger jag har ätit kladdkaka.

1 gång har jag ätit tårta/muffins och liknande.

Under året som gått har jag börjat äta grönsaker något som jag sällan gjorde innan.

Jag äter mer rena produkter och framför allt tänker jag alltid på vad jag stoppar i mig.

Det här kanske inte låter som någon bedrift men för mig är det här stort att kunna ändra på min mat men framför allt att jag lärt mig att se på mat med helt nya ögon.

Sen har jag mina dagar då jag också brister och lever utanför det jag faktiskt vill leva efter.  När jag bryter min diet äter jag gärna Thai mat riskakor bröd med smör inge pålägg tack =) laktosfriglass nötter och bär.

Om du för 1 år sedan hade frågat mig vad jag äter en dag dåjag vill lyxa till det eller ”svulla” skulle jag svarat

-       läsk chips ostbågar glass godis och självklart någon god mat innan. En sådan dag kunde inträffa ca 1 dag i veckan.

Jag har haft jätte svårt att hitta en balans när det gäller min mat. Jag har inte haft någon bra balans och harmoni som gör att jag kan må bra och få njuta av det jag stoppar i mig.

Alltför ofta har jag haft dåligt samvete och ångest över saker jag stoppat i mig. Det har liksom inte funnits någon balans i mitt tänkande när det gäller min mat, det har varit antingen eller. Jag kunde få ångest över att jag stoppade i mig lite nötter och bär en dag eller för att jag åt en smörgås. Och då menar jag jobbig ångest.

Först nu tycker jag att jag har hittat en balans som gör att jag mår helt bra när det gäller min mat. Jag kan unna mig något utanför min diet för det händer sååå sällan med tanke på hur mycket jag tränar.

Träning

Träningen är något jag har älskat från dag1. Och något jag också ökat hela tiden.

Under dom 6-7 första månaderna var det mycket cardio mycket löpning och promenader. Allt för att förbränna fett. Förutom all cardio var det även styrketräning som stod på schemat. Under dom senaste 3 månaderna har jag lagt till en extra växel när det gäller träningen.

Det är hårdare och tyngre och jag har aldrig tidigare pressat min kropp så hårt som jag gör just nu. Tyvärr har jag varit väldigt sjuk i flera veckor, lunginflammation med skador på lungorna som satte total stopp för allt vad som heter diet och träning. Det tog mig 5 veckor att hitta tillbaka till min träning, men när jag väl var tillbaka lyfte jag tyngre och tränade mer äninnan.

På 7 dagar blir det 6-7 träningspass varje vecka och ca 3.2 mils cardio varje vecka. Utöver det rör jag mig väldigt mycket, hundpromenader och mycket på jobbet.

De Senaste månaderna har jag ju börjat träna med min kompis Hanna. Otroligt kul men framför allt väldigt givande. Vi pressar varandra hela tiden till att ta i mer och till att lyfta tyngre. Hon ger mig så otroligt mycket när jag tränar och utan henne hade dom senaste månaderna inte alls gått lika bra. Träningen har blivit lite roligare och mycket hårdare tack vare Hanna.

Just nu kretsar mitt liv runt jobb hundar familj och vänner men framför allt min träning något som nog många i min omgivning har märkt. En del accepterar de utan problem medans andra nog tycker att jag lägger ner för mycket tid och jobb på min träning.

I veckorna har jag inte tid att vara social något som jag valt och säger nej till. Min träning kommer alltid först. Det låter kanske väldigt hårt men självklart om något skulle hända mina vänner så finna jag alltid och jag skulle komma direkt om det skulle behövas. Men om valet står mellan en middag med mina vänner eller att träna så går träningen före.

Och ett + är att jag faktisk har en väldigt nära vän som faktiskt delar mitt intresse med träning och mat och tack vare det tror jag att jag och Hanna har kommit varandra närmre.

Min PT SARAH BÄCKMAN

Men utan min PT Sarah Bäckman skulle den här resan varithelt omöjlig. Utan hennes hjälp och driv skulle jag aldrig gjort den här resan.  Men framför allt utan hennes kunskap engagemang och ödmjukhet skulle det här inte gått.

Från hela mitt hjärta stort tack för att du stått ut med mig under snart 1 år tack för all hjälp och för att du tror på mig. Jag kan inte med ord beskriva vad du gjort för mig och mitt liv. Mitt självförtroende och min självkänsla har aldrig varit bättre. Tack Sarah.

 Thank you you change my life

**************************************************

Önska att det var större skillnad men visst är det skillnad och jag har numera 1-2 storlekar mindre i byxor än tidigare.

ca 3 månader mellan bilderna- här ser man att jag börjat träna ben och rumpa på ett helt nytt sätt..   

Ny Mål Nya Drömmar

Jag har fortfarande långt kvar innan jag är där jag vill vara när det gäller hur jag vill se ut och hur jag vill leva. Just nu är min mage mitt störta problem fett men också mycket överbliven hud som hånar mig i spegeln varje dag. Det är inte kul att titta sig i spegeln när den hänger där med sina bristningar vissa dagar är det lättare men jag undviker gärna att titta på den =( Den stör !!!!!

Några mål som jag har och ska uppfylla under det närmaste året är

. fortsätta träna och äta som jag gör

. gå ner till 15% fett i kroppen idag ligger jag på 22 tror jag.

. någon gång i sommar ska jag göra en sak som grundar sig i  att jag måste vara i den bästa form som jag kan. Annars spricker nog mitt självförtroende rätt rejält.

. nya mål när det gäller att kunna lyfta tyngre och mer i alla övningar men framför allt i deadlift squat benpress och biceps curl.

. bli av med min mage.

Jag är otroligt stolt över mig själv och vad jag har lyckats med under det här året. Det har inte varit lätt men jag har aldrig vikt ner mig jag har fortsatt kämpa för att nå mina mål.

Nya tag nytt år nya mål och nya möjligheter.

Nu kör vi !!!!!

//Over And Out

Om du inte gillar gnäll och klagomål sluta läs nu !!!!  

Snacka om svacka på ojämn nivå.

Sista tiden har det kommit många funderingar kring träningen och runt maten.

Varför gör jag det här och är det värt allt?

Jag är precis som alla människor, det går upp och det går ner.

Maten har funkat jätte bra sedan i somras och jag har varit otroligt stolt över mig själv att jag lyckats så bra.

Men liksom som med allt i alla fall i mitt liv så går även det upp och ner. Ibland tillåter jag mig själv att faktiskt äta något utan för dieten.

Sedan jag var sjuk har prio 1 varit att komma tillbaka till träningen och min form som jag hade innan jag blev sjuk.  Dom första passen var jätte jobbiga mentalt då jag var tvungen att gå ner så mycket i vikter. I benpressen var helt plötsligt 107 kg jätte tungt.  Första veckan gick jag omkring med en massiv träningsvärk. Vid minsta rörelse värkte kroppen. Med den härliga värken stod ett härligt benpass på schemat med Hanna, jag led mig igenom varenda rörelse men det gick. Ibland gäller det att bara bestämma sig och att vara jäkligt envis. Med det kommer man långt.

Maten har funkat rätr dåligt den senaste tiden och det känns tungt, det som fungerade så jäkla bra innan.

Jag får jätte konstiga sug på fett ibland.  Idag har jag till och med ätit frukost massa smörgåsar blev det idag. Så idag måste jag lyckas göra av med 2000 kalorier för att jag ska ligga på – igen. Med marginal för jag åt inte 2000 kalorier smörgåsar.

Det stör mig så jävla mycket att jag inte klarar av att hålla mig till min diet. Jag blir så arg och besviken på mig själv. Man ska inte se det positiv någonstans att jag kliver utanför men för att jag inte ska må lika dåligt över det kan man ju faktiskt lika gärna titta tillbaka på veckan så här.

söndag- Hundpromenad. 8 km PW till och från gymmet. Ett tungt rygg pass med Hanna

måndag- Hundpromenad 8 km PW till och från gymmet- Ett tungt armpass 

tisdag- vilodag. 1 timmes skogstur med hundarna sen 1 ½ timmes fotbollsträning

onsdag 8 km PW till och från gymmet sen det tybgsta benpasset sen jag blev frisk med Hanna.

torsdag. 1 timme i skogen med hundarna- 8 km pw till och från gymmet. Ett skit bra rygg pass. På kvällen 1 timmes träning axlar/rygg på gymmet.

Fredag- 8 km PW till och från gymmet och lite över 1 timmes tungt armpass.

Idag lördag är kravet att göra av med 2000 kalorier

söndag- Kommer det att bli 1-2 timmars skogstur med hundarna sen tänkte jag gå till gymmet 8 km sammanlagt- köra ben sen är planen att träffa en kompis och ta en promenad med hundarna. På kvällen ska jag hem till Pernilla och då lär det blir en promenad till med hundarna.

Kl ringde 03:15⭐var i skogen i 1 timme med tre lyckliga hundar mellan 4-5.. Lämnade hundarna hos mina föräldrar,åkte sen hem och parkerade bilen och tog en PW till gymmet kl 06. Körde ett tungt ryggpass som gick skit bra mellan 06:30-07:45.. Duscha fixa till mig för att kl 08:10 ta en PW hem.. Var hemma kl 08:40. Hopp in i bilen för att bege sig till jobbet härlig start på dagen ❤

Dagen fortsatte 9-16 jobb med besök på museum med alla barn o bästa kollegan. Sen var det Möte på jobbet från 16:30-19:30..där jag vaknade till med en celsius. Sen blev det gymmet igen - axlar och de sista på ryggen.. Kl 22 äntligen mat !!!

Men när jag ser tillbaka på min vecka så ser jag ändå nästan bara det här  

MAT

måndag- enligt min diet+ torkad frukt

tisdag- enligt dieten

onsdag enligt dieten+några smörgåsar

torsdag enligt diet

fredag enligt dieten+ ½ knäckebröd

lördag massa smörgåsar

söndag och fram till den 18/3 bara enligt min diet (undantag nu på lördag annars finns det inga giltiga undantag överhuvudtaget)

Det jag dock har lyckats med under hela veckan är att inte äta några kolhydrater alls. Inge ris eller potatis. =)

Nu fortsätter kampen. Och dagens mål att förbränna 2000 kalorier för att äns vara värd att äta något mer idag,

Så nu har jag klagat färdigt ryck upp dig för fan Maria för hur svårt ska det egentligen vara.

Efter armpasset i måndags

Over And Out

//Maria

Är du frisk? Hur mår du ? Är frågor jag får rätt ofta =)

Med tanke på hur jag mådde för 1-2 veckor sedan så är jag jätte frisk och mår jätte bra. Men som min läkare har sagt till mig så kan det dröja upp till 1månad innan mina lungor är helt återställda. Jag tar just nu en väldigt hög dos kortison, många läkare under alla mina sjukhusbesök den senaste tiden har reagerat på mängden kortison jag får i mig varje dag. Men just nu behöver mina lungor det, även om jag sakta men säkert har börjat trappa ner.

Kortisonet påverkar tyvärr min kropp negativt i väldigt mycket men å andra sidan väger det upp det faktum att mina lungor mår så mycket bättre än på ca 6 månader.

Eftersom jag under dom senaste 6 månaderna har blivit mycket sämre i mina lungor och då framför allt dom senaste 3 månader så känns det äntligen som om allt har börjat vända. Äntligen bröt det ut ordentligt och nu kan det bara vända och bli bättre..

Den här veckan har jag börjat träna igen och sedan en vecka tillbaka äter jag efter min diet.

Träningen har gått bra även om jag för tillfälligt känner mig slapp i kroppen liksom fluffig och svag så har jag ändå inte gått ner så jätte mycket i vikter.

När jag körde rygg la jag till och med på vikter. Armpasset gick över förväntan även om jag fick gå ner i vikt i en övning så la jag på lite på en annan =)

Fluffig och inte i form.... men snart så... 

Men idag fick jag verkligen känna av att jag varit sjuk, jag går ju även till och från gymmet ca 8 km bli det sammanlagt.  Benen har varit rätt trötta och ömma hela veckan och framför allt efter mitt markpass här om dagen. Och idag var det dags att köra ben, tjena tjena –

5 olika övningar ben blev det och i två fick jag gå ner i vikt och i benpressen fick jag för fan gå ner hela 20 kg. Som tur är så tränar jag tillsammans med min kära vän Hanna som påminner mig om att jag faktiskt har varit sjuk och varit borta från träningen några veckor. Och jag MÅSTE verkligen inse de och ge mig i alla fall två tre veckor att komma tillbaka. Samt att jag faktiskt måste ta det lugnt och tänka på kroppen.

Jag är så otroligt glad och tacksam för att jag och Hanna delar det här intresset. Hanna är en nära vän sen många år tillbaka men vi har aldrig tidigare tränat ihop förutom fotboll då… Det är så otroligt skönt att träna ihop med någon som är på samma nivå som än själv och framför allt någon som tänker likadant runt träningen. Tror vi hjälper varandra rätt bra. Även om Hanna är så mycket starkare än mig så kompletterar vi nog varandra rätt bra. Vi pressar varandra till att lyfta tyngre och att ta i mer. Samtidigt som vi pressar varandra till det yttersta så är det aldrig någon tävling utan en otroligt skön stämning och vi går alltid ifrån gymmet men en känsla att vi har lyft tung och tagit i. Att ha någon vid sidan om när man tränar som pressar än att ta i mer och lyft en gång till ger så otroligt mycket.

Ja och Hanna för några år sedan.

Som sagt nu är jag på banan igen och sakta men säkert är jag på väg tillbaka. Innan jag blev sjuk var jag i min bästa form någonsin och la på vikter varje vecka. Så jag måste nog stanna upp och inse att jag inte är där nu utan ta det för vad det är. Inse faktum att jag varit rätt dålig och det kunder gått värre. Jag måste helt enkelt njuta av nuet och sträva framåt.

Jag och Hanna delar ju ett mål nu och det är att vara riktigt ”snygga” och i bra form till ett visst datum =)

Nu är jag... 

Nöjd&Lycklig för att jag får träna

Nöjd&Lycklig för att jag nästan är frisk

Nöjd&Lycklig för alla fina människor jag har i mitt liv.

Är du nöjd?  Glöm inte att stanna upp och se tillbaka på din resa, jag gör det allt för sällan och när jag väl ser tillbaka så ser jag ofta alla mina misslyckanden istället för att se att jag faktiskt har ändrat rätt SÅ MYCKET i liv under det senaste året.

*Jag har slutat äta godis kakor chips ostbågar och liknande. ( innan åt jag sånt nästan dagligen) Nu har jag snart varit utan 1 helt år.

*Jag äter inte ens frukt längre.

*Jag äter bara kolhydrater 1 gång i veckan (jag som levde på ris och pasta innan)

*Jag har helt slutat snusa, det är STORT för mig. Har inte snusat på 9 månader. Innan hade jag snusat till och från i 11 år =/.

* 2003 la jag mina fotbollsskor på hyllan, från att ha spelat fotboll ca 4-5 gånger i veckan till att inte träna alls, 2003-2012 tränade jag knappt förutom alla timmar i skog och mark med hundarna, Idag tränar jag 6-7 dagar i veckan både cardio och styrketräning)

* Innan tog jag nästan aldrig i en grönsak frivilligt, Idag äter jag ca 1 kg grönsaker varje dag.

Jag HATADE Broccoli för några månader sedan..  

Det är rätt stora föndringar.

Så när jag sitter här och känner mig rätt fluffig så ser jag ändå rätt tydligt att jag gjort stora framsteg och många förändringar i mitt liv. Det tänker ja njuta av just nu, för min form i dagsläget är inget jag njuter av.

Alla steg och förändringar i rätt riktning är bra steg och bra förändringar glöm aldrig det. Allt behöver inte alltid vara så stort. Så glöm aldrig att se allt du gör och gör det till en helhet =)

Lycka till med dina mål.

Over And Out

// Maria 

Dag 1

Idag har jag varit ute och promenerat i tre timmar. Förta 1 ½ timme i Tullinge längs sjön tillsammans med alla hundar och mina kära föräldrar, när vi kom hem kom Åsa och hämtade oss direkt och det blev 1 ½ timmes tur i skog och mark. Nu är jag och hundarna helt slut. Det är jobbigare att röra på sig och det går absolut inte fort men det går och det är jag riktigt glad över. Backen upp från sjön var dock en mördarbacke och lungorna ville komma upp flera gånger men på det stora hela gick det riktigt bra.

Och idag har jag bara ätit enligt min diet =)

Marklyft/ deadlift

Har funderat en hel del på det här med marklyft. Hur man jämför sig med andra och hur jag hela tiden strävar efter att lyfta tyngre och tyngre.

Jag fick total backa när det gäller mina marklyft. Gör om gör rätt helt enkelt. Under flera pass tillsammans med min PT tränade jag bara teknik på låga vikter. Teknik teknik och teknik-

det var riktigt frustrerande när det inte alls funkade, jag vet precis vad det är jag ska göra men kroppen gjorde hela tiden helt fel   men efter mycket träning började alla bitar äntligen falla på plats. Det är tur att man har en PT som har tålamod, för under flera pass hade jag knappt något tålamod med mig själv.  

Jag har också fått uppleva vad stretching gör för mina lyft- STOR SKILLNAD säger jag bara…   

Visst mitt PB är 105,5 kg men som min PT sa så var det nog ett fult lyft. Nu ligger allt fokus på tekniken. Innan jag blev sjuk lyckades jag lyfta 70 kg x 50 – självklart i flera set.

Det är intressant att se hur andra lyfter, se vilken teknik dom använder.

 Jag har totalt slutat att jämföra mig med andra då det inte är många i min omgivning som för det första kör marklyft och för det andra kör dom en helt annan teknik än vad jag har lärt mig.

1 lyfter du med eller utan skor?

2 Hur nära stången står du?

3 hur brett håller du?

4 Hur mycket av lyftet utför du med ryggen?

Jag fokuserar fortfarande jätte mycket på min teknik och tekniken ska alltid vara 100, om inte tekniken sitter går jag ner i vikter.

Det sista passet jag körde tillsammans med min PT innan hon åkte fick jag lära mig sumolyft – där satt tekniken nästan direkt. När jag tränar rygg kör jag alltid först mark x50 sen sumo x25 lyft skit jobbigt men så kul och fram tills nu känner jag från gång till gång att jag faktiskt blir starkare.

Jag längtar tills jag får träna rygg nästa gång..

Det va bara lite små funderingar kring deadlift.

//

Over And Out 

Nu har jag varit sjuk i lite mer än 3 månader (i olika lunggrejer), men det är dom två senaste veckorna som har varit jätte tuffa. Det började med att jag åkte på en lunginflammation som gjorde att jag däckade totalt. Jag fick feber och jätte jobbig hosta. Vaknade på torsdagen med 38 graders feber, inte alls högt men tillräckligt för att få mig att ligga i sängen hela dagen. Jag är väldigt känslig mot feber ska jag tilläga.

Under torsdagen blev hostan jobbigare och jobbigare och tempen låg runt 39 grader resten av dagen. På fredagen vaknade jag och mådde inte alls bra. Jag lyckades ta mig till Dr där dom konstaterade att jag hade dämpningar på lungorna och hög andningsfrekvens och låg lite lågt i SpO%. Jag fick ta ett blodprov och det visade att jag hade lunginflammation.

På något sätt tyckte jag ändå att det var skönt att äntligen få en diagnos på mina problem. Äntligen medicin och äntligen skulle skiten vända.

På lördagen mådde jag helt ok- visst det var jätte jobbigt att röra på sig för mycket men det tillhör ju liksom när man har lunginflammation. Jag lyckades ta hand om två ungar och några hundar och kände mig helt ok =)

Jag såg liksom slutet på den här långa sjukdomstiden, med slem hosta värk och feber.

På söndagen vaknade jag helt igen kletad, ögonen var helt igen klistrade av ögoninflammation näsan totalt igen täppt och det var svårt att andas. Och varje gång jag hostade kom det upp fina gula gröna bruna slem bollar. Men som sagt det tillhör ju sjukdomen.  Under förmiddagen började jag känna mig trött och allmänt dålig.

Jag valde då att åka hem till mina föräldrar. Det blev soffan direkt och nu började värken komma, fruktansvärd huvudvärk och jag frös så hela jag låg och hoppade för att hålla värmen. Jag klarade att ligga och hoppa omkring i 20-30 min sen ställde jag mig duschen på högsta temperatur. Det hjälpte en kort stund, sen blev det underställ och fliskläder på och ner i soffan under två tjocka täcken, det blev dock inte bättre av det fy fan vad jag frös och hade ont. Under 6 timmar lyckades jag under få korta stunder slappna av men antingen tog värken över eller hostan. Nu var det kanske dags att ta tempen? Tempen visade på 40,5 grader. Min snälla mamma ringde till akuten och fick en tid på kvällen.

På akuten i Huddinge fick jag ta ett prov som tyvärr visade dåliga resultat. CrP:t som borde vara lägre eftersom jag åt penicillin var högre än i fredags och jag blev skickad till akuten på Huddinge sjukhus för att röntga lungorna. Det blev ett gäng timmar på akuten, dom kom fram till att jag förutom min lunginflammation även åkt på influensan. Läkaren var helt underbar, men hon gillade dock inte dom konstiga ljuden hon hörde på mina lungor. På röntgen kunde dom se förändringar på mina lungor (ärrbildningar) samt svullnader. Inte konstigt att det var svårt att andas och att jag mådde som jag mådde.

Alla som känner mig vet att jag i stort sett aldrig klagar när jag är sjuk- jag jobbar på och dras med mina infektioner. Men den här gången fick jag verkligen erkänna att min kropp vann för fy fan vad dåligt jag mådde. Under flera dagar var febern hög och lungorna på väg upp. Under flera dagar låg jag bara i sängen och mat fick jag knappt i mig,

( nu har jag dock ätit upp mig och har en hel del att träna bort sen)

Ingen ork lust eller kraft att göra någonting, det tog hårt på mig, från att träna 6 dagar i veckan till att inte träna på 3 veckor och då dessutom vara sängliggande har gjort att jag förlorat en hel del muskler samt lagt på mig en del fett. Men den här gången var jag tvungen att helt släppa allt vad träning och diet heter. Fanns liksom inget annat att göra hur mycket jag än ville.

Dr har sagt till mig att det kan ta upp till 1 månad innan mina lungor är helt ok efter alla infektioner. Jag kommer vara trött och orkeslös en tid framöver.

Men eftersom jag idag är så pass stark kommer jag börja med min diet redan i morgon för nu måste det bli skärpning och nu känner jag att min kropp klarar av att gå på diet igen. Träningen kommer också komma så småningom.

Sakta men säkert måste jag ta det. Jag har också fått strikta råd om hur jag ska leva fram över när det gäller mina lungor eftersom dom har bråkat med mig länge nu. Hur jag ska göra när jag åker på nästa infektion. Mina lungor kommer återhämta sig men de kommer att ta tid. När jag sitter ner här och skriver känner jag mig riktigt frisk, snorar gör jag och trött och seg är jag men annars helt ok. Men så fort jag rör på mig för mycket kommer den där jobbiga hostan då lungorna är på vägg upp.

Men nu är det dags att börja röra på sig så det kommer bli minst 1 timmes promenad per dag. Jag började gå i går och det är som sagt jobbigt men det går lättare och lättare.

Nu finns det bara en väg och den ska ta mig tillbaka dit jag var innan jag blev sjuk- jag har aldrig varit i bättre form än då, Nu känner jag mig bara fluffig och stor och fett. Den känslan ska bort.  I sommar har jag bokat en grej som sätter press på mig själv att vara i den bästa formen ever till ett speciellt datum. Jag vet vad som krävs och jag vet att jag kommer att klara av det. Men först måste kroppen få läka och bli frisk. !!!

I morgon börjar dieten igen. Sen kommer träningen sakta men säkert komma tillbaka.

Mot nya mål, nu gäller det att orka ta sig tillbaka och satsa 100% för jag har 7-8% fett som ska bort på den här kroppen.

Jag har aldrig varit så här sjuk någonsin och vägrar att bli det igen !!

Nu ett stort tack till Åsa Hemberg för att du hjälpte mig med Xena och Gurkan. Du tog med dom ut så att dom fick springa i skogen och ha det bra. Din hjälp värmer otroligt mycket.

Stort Tack Mamma och Pappa som hjälpt mig med Xena och Gurkan utan er skulle jag aldrig klara mig.

Stort Tack min fina vän Linda med familj som tog hand om Goliath i en hel vecka. Vet inte hur jag ska kunna tacka er. Han fått underbara bilder som visar en lycklig och nöjd tax.

Tack min goa Kollega Pernilla för att jag har fått vara hemma i lugn och ro och aldrig behövt oroa mig för jobbet.  Tack.

Tack för alla hälsningar alla omtanke och till alla er som erbjudit er att hjälpa till med hundarna. Från botten av mitt hjärta TACK !!!!!

En liten extra hälsning till min Kusin som är Dr tack för svar på mina frågor och för att du finns. Tack Emma J för alltid lika kloka råd och fina hälsningar. Tack Angela för att du stöttar och förstår mig  på ett sätt som andra nog har svårt att förstå.

Det är svårt att förstå människor som tränar som en idiot som jag. Så tack.

Tack för all omtanke blir alldeles rörd.

//

Over And Out